Det fanns en speciell anledning till att den tidigare överenskommelsen om ägobyte stadfästes genom skrivet kontrakt i oktober 1858. I mars samma år upplästes vid sockenstämman Konungens Befallningshavandes kungörelse angående en tjänst som distriktsläkare. Någon sådan hade dittills inte funnits här. I slutet av oktober 1858 diskuterades var den blivande läkaren skulle bo. Höga vederbörande hade nog tänkt Ronehamn som lämplig stationeringsort, eftersom där var ett livaktigt hamnsamhälle.

Nu tillstyrkte stämman i Hemse att den blivande läkaren skulle bo på "Högby handelsplats uti Hemse, av skäl att där förbi gården Södra Häradet mest besatta landsvägen, som åter genom flera sammanstrålande vägar sammanbinder kommunikation med av den orsaken Östra och Södra landsdelarna, samt även av den orsak att härstädes å Platsen finnes lättare tillgång på bättre Sten och Skog för bättre pris än uti Rohne". Det skulle ju bygges ett boningshus till den blivande distriktsläkaren!

Frågan om läkartjänsten avancerade; och i maj 1861 hade sockenstämman ålagts att välja ombud till ett sammanträde, där man skulle besluta om hur läkaren skulle bo. Hemse socken män ansåg frågan viktig, står det i protokollet, och de utsåg riksdagsman O Lagergren till sitt ombud. Han var hemmansägare vid Ocksarve och blev ett par år senare den förste postmästaren i Hemse. Dessutom var han fanjunkare i Nationalbeväringen.

Den 20 juli 1861 avgjordes frågan genom kungligt brev. "En provincialläkar-tjänst och ett apotek skulle inrättas i Hemse, även omfattande alla socknar i Eksta och Alskog och mellanliggande pastorat och söder därom". Berörda socknar hade redan förklarat sig villiga att anskaffa kostnadsfri bostad åt, en provinsialläkare, stationerad i Hemse socken i trakten av Högby tomt (Duses) eller församlingskyrkan, ävensom att invid samma bostad upplåta kostnadsfri plats för anläggning av "ett apotek". Den blivande läkarens årliga lön bestämdes i samma kungörelse till 1 500 kronor.

Storgräl om läkarbostaden
Socknarna som ingick i läkardistriktet bildade en ekonomisk samfällighet, som hade att bekosta uppförandet och underhållet av en läkarbostad. Det var svårigheter att få någon att åta sig bygget, det fanns inga entreprenörer på den tiden. Men Gustaf Fredrik Duse skriver i en insändare till WisbyPosten 1869 hur det kom sig att han åtog sig denna byggenskap: "Sedan jag av intresse att få läkare stationerad på orten åtagit med byggnadsarbetet vid läkarbostället i enlighet med upprättat kontrakt, så företogs detta arbete icke av mig personligen utan av i orten välkända arbetare under tillsyn och med kontroll av direktionen" för läkardistriktet.)

Den första läkaren som flyttade in i det nya huset var Gustaf Sigfrid Brydolf, som kom hit sommaren 1864. Efter 4 år i huset klagade han hos direktionen 1868 att det var kallt och dragit. Länsarkitekten anmodade besiktiga byggnaden, som vid uppföran-det kostade 11 000 riksdaler. Han fann en hel del brister och rekommenderade förbättringar för 1 390 kronor. I fortsättningen uppstår en våldsam tid-ningspolemik mellan direktionen, företrädd av apotekaren Frithiof Lilja, och entreprenören Duse.

Skadeståndskrav framställdes mot entreprenören, som värjde sig energiskt. Läkarbostaden förblev framgent ett bekymmer för direktionen till dess att han 1925 sålde fastigheten till Hemse kommun, som genast tog itu med att bygga till en avdelning, så att provinsialläkaren fick bättre utrymme och modernare lokaler med särskilt väntrum och större mottagningslokal med biutrymmen.

I en av insändarna säges att arbetet med att uppföra läkarbostaden "överlämnades på god tro åt en i saken okunnig person". Duse svarar att han inte är någon arkitekt - "men jag kan dock icke erkänna mig vara alldeles okunnig i byggnadsarbeten. "Nej, han hade ju under det föregående decenniet byggt ett affärshus, ett bostadshus intill affären, ett packhus och ett stort magasin. Bilden här visar byggnadernas utseende den 1 juni 1874. Affärshuset är närmast kameran.

Fotografiet, uppe till höger, togs av N J A Lagergren den I juni 1874 enligt påskrift, men det foto jag har (Paul Norrby) är så jämngrått att jag gjort en tuschteckning efter det för att öka tydligheten. Johan Gardelin (1859-1949) har berättat att det var handelsbod, kontor och apotek i den södra byggnaden (längst till höger på bilden) samt färgeri i undre våningen. Byggnaden norr därom, av ungefär liknande storlek och utseende, inrymde två bostadslägenheter. I packhuset vid väghörnet såldes brännvin samt svensköl (varmed förmodligen menas att det icke var hembryggt). Samtliga dessa byggnader brann ner i mitten av juni 1874 - således endast två veckor efter att fotograf Lagergren hade tagit sin bild.

Ur "Minnen från Sudret" av Jac Norrby